söndag 31 januari 2010

Motivation

Motivation är för människan som bensin är för bilen. Det som driver oss framåt.

I skolan pratar vi ofta om vikten av att förstå elevernas inlärningsstil. Vi måste förstå hur eleven lär sig bäst genom att lyssna, känna, se, pröva o.s.v. Detta ligger dock som steg nummer två. Det första viktiga steget för oss lärare är motivation. Att skapa ett intresse kring den kunskap vi ska hjälpa eleven att ta in och bearbeta. Vi behöver ibland "övertala" (lura om man vill) eleven att just den kunskap vi ska jobba med idag, är bra för dem. Ungefär som bilförsäljaren som får oss att tro att just den bilen är den enda som vi behöver av alla bilar.

"Allt i skolan kan inte vara roligt!", kan man höra från vissa lärare, ibland även föräldrar och andra. Visst, det kan jag hålla med om. Men allt vi gör på lektionerna ska vara intressant ur elevens perspektiv, och var går då gränsen mot roligt? För en sak är jag säker på: Inget som vi gör på lektionerna får vara tråkigt! När det är tråkigt, så har vi helt tappat greppet om att kunna motivera till inlärning.

Ett annat citat som jag inte gillar, men tyvärr hör ibland är: "Idag kunde vi nästan struntat i att ha lektion, för eleverna var helt ointresserade och omotiverade!" Det är ju dock precis detta som är en av lärarnas grundläggande uppgifter. Att skapa ett intresse och att motivera eleverna. Oavsett vilka faktorer som påverkar elevernas status för tillfället. Vi måste förstå och kunna hantera det som gör eleverna trötta, okoncentrerade, tankspridda m.m.

När man funderar över motivation så är det ju egentligen ganska enkelt att sätta fingret på det. Som för mig själv med att skriva i bloggen. Ibland blir jag motiverad att skriva flera gånger i veckan, och ibland tar det nästan två veckor mellan inläggen. Varför? Jo, det beror ju på vad det är som motiverar mig att skriva. Jag är inte så intresserad av att skriva om vad som händer varje dag i det (för mig) vanliga livet. Eller att klaga på vad någon annan (med ett annat perspektiv) har skrivit för (ur mitt perspektiv) dumheter i någon artikel, blogg etc. Jag vill skriva om tankar som rör mig, påverkar min inre utveckling och som sådant som jag kan behöva skriva ner för att ibland förstå. Det motiverar mitt skrivande.

Vad motiverar oss i livet?

När det gäller motivationen som på måndag morgon får vissa att gå till jobbet och brist på motivation som får andra att ligga kvar (och då menar jag inte personer som är sjukskrivna av olika anlednignar) samtidigt som man övertalar sig själv att man har lite väl ont i halsen, eller mycket väl kan tänka sig att ha feber och då istället ligger kvar i sängen. Vilken motivation är det som saknas? Intresse för sitt arbete? Meningsfullheten i det man gör? Nyttan för andra (om man nu bryr sig om det)? Varför klarar många av att motivera sig (själv) för att gå framåt i livet, medans vissa väljer att ligga kvar? Pengar som motivation räcker säkert långt, men hur långt?

Jag skulle gärna bli expert på att motivera andra. Detta är en av mina många drömmar för framtiden, att som någon slags "coach" jobba med motivering och målskapande. Att på något sätt hjälpa andra människor att gå framåt i livet genom att hjälpa personen själv att hitta vad som är viktigt för den egna individen.

Som ett led i att hitta min motivation i vardagen så har jag ju som tanke att skapa ett "Balanserat styrkort" för mig själv. Jag har dock stött på ett problem i detta. Jag behöver nämligen forma någon slags övergripande vision för mitt eget liv innan jag fokuserar på mina personliga delar (familj, arbete, fritid, ekonomi osv). Vad är min vision? Att leva? Att må bra och känna sammanhang i det jag gör? Att utvecklas som individ i min värld?
Återkommer kring detta.

/Marcus

2 kommentarer:

  1. Just det där du skriver om, visionen är det jag jobbar mest med. Den är svårfångad tycker jag

    SvaraRadera
  2. Helt klart, och viktig för att hålla fokus framåt. Men samtidigt kan funderingen över visionen vara motivation i sig.

    SvaraRadera